Farmakologi

Mediciner är förstås något man helst vill undvika men ibland är det ändå nödvändigt. Där finns flera grupper av läkemedel som är effektiva och samtliga har sin plats hos rätt patient och rätt diagnos. 

Här är några exempel på olika grupper av läkemedel som vi använder oss av vid behandling av ångest/oro

SSRI och SNRI
SSRI (selektiva serotoninåterupptagshämmare) och SNRI (serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmare) ökar tillgängligheten av serotonin och/eller noradrenalin. Detta bidrar till att förbättra humör och ångest. Dessa läkemedel har en mer gradvis ångestdämpande effekt jämfört med bensodiazepiner och anses ha en lägre risk för beroende. Exempel på SSRI:er inkluderar citalopram och sertralin, medan venlafaxin och duloxetin är exempel på SNRI:er.

Bensodiazepiner
Bensodiazepiner påverkar så kallade Gaba-receptorer. Detta resulterar i en snabbt insättande anxiolytisk (ångestdämpande), sedativ, muskelrelaxerande och antikonvulsiv effekt. Även om de är effektiva för akut lindring av ångest, är deras långtidsanvändning begränsad på grund av risker såsom toleransutveckling, beroende och abstinenssymptom. Exempel inkluderar diazepam, oxazepam och alprazolam.

I ett akut skede och i väntan på att andra mediciner ska utöva sin effekt kan de dock vara av vikt.

Lyrica (Pregabalin) och Gabapentin
Pregabalin och gabapentin, båda godkända för behandling av epilepsi och neuropatisk smärta, har även visat effektivitet i behandlingen av vissa ångestsyndrom. GAD exempelvis. Dessa läkemedel binder till α2δ-subenheten på spänningsberoende kalciumkanaler i centrala nervsystemet, vilket minskar frisättningen av flera excitatoriska neurotransmittorer. Detta kan medföra en ångestdämpande effekt. 

Buspiron
Buspiron är ett läkemedel som specifikt används för att behandla generaliserat ångestsyndrom (GAD) och är känt för sin anxiolytiska (ångestdämpande) effekt utan de sedativa och muskelrelaxerande egenskaper som är typiska för bensodiazepiner. Till skillnad från bensodiazepiner, som ofta används för akut ångesthantering, verkar buspiron genom att påverka serotoninreceptorer i hjärnan, särskilt som en partiell agonist till 5-HT1A-receptorn. Detta bidrar till att reglera humör och ångest utan att framkalla beroende, vilket gör det till ett lämpligare alternativ för långtidsbehandling av ångest.

Buspiron erbjuder en unik behandlingsmöjlighet för patienter med GAD, särskilt de som söker ett alternativ till bensodiazepiner på grund av oro över beroende eller de som behöver en långsiktig behandlingsstrategi för sin ångest. 

Betablockerare
Betablockerare, även kända som beta-adrenerga blockerande medel, verkar genom att blockera effekterna av adrenalin (epinefrin) och andra stresshormoner på beta-adrenerga receptorer i kroppen.  Betablockerare används primärt för att behandla högt blodtryck, bröstsmärta (angina), vissa hjärtrytmrubbningar och förebyggande av ytterligare hjärtattacker. De är inte traditionellt använda som en förstahandsbehandling för ångest eftersom de inte direkt påverkar de psykologiska aspekterna av ångesttillstånd. Dock kan de vara särskilt fördelaktiga för personer som behöver kontrollera fysiska manifestationer av ångest, särskilt i situationer som kan utlösa prestationsångest, exempelvis inför offentliga framträdanden eller tal.
Exempel på betablockerare som ibland används för att hantera ångest inkluderar propranolol och atenolol. 

Intuniv (Guanfacin)
Intuniv är en selektiv α2A-adrenerg receptoragonist som primärt använts för behandling av ADHD. Den verkar genom att minska sympatisk nervsystemaktivitet, vilket kan ha en lugnande effekt på patienter med ångest. Dess anxiolytiska effekt kan vara särskilt fördelaktig i sammanhang där ångest samexisterar med ADHD. 

Neuroleptika (Antipsykotika)
Neuroleptika, även kända som antipsykotika, är en klass av läkemedel som ursprungligen utvecklades för att behandla psykotiska tillstånd såsom schizofreni och bipolär sjukdom.
Även om neuroleptika inte primärt används för att behandla ångest, kan låga doser av vissa atypiska antipsykotika (t.ex., quetiapin, olanzapin) ibland förskrivas som ett tillägg till annan ångestbehandling, särskilt när ångesten är svår eller inte svarar väl på traditionella ångestmediciner. De kan vara särskilt användbara i behandlingen av ångest hos personer med samtidiga psykiatriska tillstånd som schizofreni eller bipolär sjukdom.

Antihistaminer
Antihistaminer är läkemedel som primärt används för att behandla allergier, genom att blockera effekterna av histamin, en substans i kroppen som spelar en stor roll i allergiska reaktioner. Vissa första generationens antihistaminer (t.ex., hydroxizin, diphenhydramin) har emellertid sedativa egenskaper och kan användas för att behandla mild till måttlig ångest och tillhörande sömnproblem, på grund av deras lugnande effekt på centrala nervsystemet.
Dessa läkemedel kan vara särskilt användbara som ett kortvarigt behandlingsalternativ eller för personer som inte kan ta andra ångestmediciner på grund av biverkningar eller interaktioner med andra läkemedel. 

I behandling av ångest är det kritiskt att individanpassa läkemedelsval baserat på patientens specifika behov, symtomprofil, och medicinska historia.